Vilket är minsta tillåtna mönsterdjup? Hur förvarar jag mina däck bäst? Vilka däck ska jag egentligen köpa? Kan jag dra ut alla mina dubb och köra med däcken som friktionsdäck? Vilka RFT-däck är bäst? Kan jag gå upp en dimension? Hur bra är däck av märket Regal?

Frågorna i onsdagens chatt här på teknikensvarld.se var många. Teknikens Världs däckexperter Linus Pröjtz och Ruben Börjesson stod till ert förfogande under en hel timme och svarade på många intressenta frågeställningar.

Nu har vi summerat chatten som du kan ta del av nedan.

Ska du köpa nya sommardäck i år? Missa då inte vårt stora sommardäcktest.

Jonas F: Hej, En fråga angående däckfabrikat: Jag läste med intresse ert senaste sommardäcktest. Jag väntar på en nybeställd Mazda 3 2014, och tycker att testvinnaren Goodyear EfficientGrip verkar passa, jag är ute efter ett däck som bibehåller körglädjen hos Mazdan men som samtidigt inte är så bullrigt med tanke på att nämnda bil inte är särskilt tyst i sig. Jag tittade även på Michelin Sport i testet, men den aktuella dimensionen på 205/60-16 verkar inte finnas med detta däcket. Frågan är då ifall det är Goodyear EfficientGrip som menas i testet, och inte GoodyearEfficient Grip Performance (det var knepigt att sålla hos däckhandlare). Med styrrespons och körglädje tillsammans med rimligt låg ljudnivå i åtanke, är då testvinnaren Goodyear ett bra val till Mazda 3, eller har ni ett annat förslag? Mvh – Jonas F

Linus Pröjtz: Hej Jonas Goodyear EfficientGrip Performance – så heter vår testvinnare och inget annat. Vi ber om ursäkt för att det föll bort ur testet, så visst har du rätt i ditt iaktagande. Och visst är EfficientGrip Performance ett bra däck till en Mazda 3, helt klart. Kör på det!

Däckköpare: Hej, vill först tacka för att ni gör Sveriges bästa biltidning. Vad är minsta tillåtna mönsterdjup? Är det samma för sommardäck och vinterdäck?

Ruben Börjesson: 1,6 millimeter för sommardäck och 3 millimeter för vinterdäck när det används som vinterdäck.

Johan: Jag har en V70 D5 och ska köpa nya sommardäck. Tror det blir Continental. Ska jag köpa PremiumContact eller SportContact? Är det skillnad i komfort?

Linus Pröjtz: Hej Johan. Exakt hur stor skillnad det blir i komfort i just din bil mellan dessa bägge däck är svårt att säga utan att veta vilken dimensionen som avses. Men PremiumContact är mer komfortabelt. Det hanterar ojämnheter i vägen bättre och det ger en något lägre ljudnivå. Vilket du ska köpa? Om du verkligen prioriterar komfort så ska du välja PremiumContact, om styrrespons och ett något bättre grepp är din grej så ska du välja SportContact.

Thomas: Varför är inte Pirelli P7 Blue med i ert sommardäcktest?

Linus Pröjtz: Hej Thomas. Vi ville ha med Pirelli Cinturato P7 Blue eftersom det skulle ha varit en klockren utmanare till de övriga i testet så vi ställde frågan till Pirelli. Men det visade sig att vår dimension inte hade börjat tillverkas då vi skulle köra testet. Dessvärre inte mycket att göra åt det.

Toyota4ever: Hejsan. Mina vinterdäck har tappat många av sina dubb och jag vill helst inte köpa nya utan tänkte dra ut de dubb som är kvar och använda däcken nästa vinter som friktionsdäck. Vad tror ni om det? Skulle vara skönt att spara de pengarna.

Ruben Börjesson: Det är tillåtet, men vi rekommenderar det inte.

Gustav: Hej däckexperter! Jag har en klassisk fråga som jag aldrig kommer ihåg svaret på. Ska jag ha bästa däcken bak eller fram? Tack för en bra tidning och hemsida. Mvh Gustav

Ruben Börjesson: Bästa däcken bak är det råd du fått under många år. Det minskar risken för bakvagnssladd. Du tappar lite i bromssträcka, men får en stabilare bil. Har du en bil med antisladdsystem så är det inte lika viktigt. Då kan du ha de bästa däcken fram om det inte är mycket stor skillnad i slitage. Du får bättre styrning och broms. Eventuell instabilitet får då antisladdsystemet ta hand om.

Knopparp: Vid vanlig körning på landsväg undrar jag om det är någon större skillnad på så kallade budgetdäck och dyrare däck?

Linus Pröjtz: Hej Knopparp. När det gäller däck så får du vad du betalar för. Vi har gång på gång försökt att avliva den myten, att hitta testvinnare från budgetlägret – men misslyckats. I vårt senaste sommardäcktest är det samma sak igen, de billiga däcken har dålig komfort, de rullar tungt och gör att bilen drar mycket bränsle och de vattenplanar tidigare. Sådant påverkar alla bilförare hela tiden. och då har vi inte ens berört tvivelaktiga bromsprestanda och väguppträdande i övrigt på våta vägar. Så, jo, det är större skillnader på så kallade budgetdäck och dyrare däck vid vanlig körning på landsväg.

Toyota4ever: Har en fråga till. När blir däck för gamla?

Ruben Börjesson: Det går inte att svar enkelt på den frågan. Ett nytt däck åldras väldigt lite om det förvaras rätt. Ett däck i container på däckhotell över sommaren där det kan bli 60-70 grader varmt åldras snabbt. Svalt och mörkt ska däcken förvaras. Efter 5-6 säsonger är det dags att byta vinterdäck även om de inte är utslitna.

Moderator: Ni har väl inte missat att Teknikens Världs sommardäcktest för 2014 finns att ladda ned på teknikensvarld.se? 12 olika sommardäck är testade, här är länken: http://www.teknikensvarld.se/sommardack-2014/

Manne: Jag har haft en uppsättning däck liggande i ett kallt förråd i kanske tio år. De var rätt nya då. Om jag skulle plocka ut och använda dem nu, skulle det vara (1) lagligt? (2) att rekommendera?

Ruben Börjesson: Det finns ingen åldersgräns för däck i regelverket. Så det är tillåtet. Är det vinterdäck så är det tveksamt om du ska använda dem. De har åldrats och under de här tio åren har vinterdäcken blivit så mycket bättre. Sommardäck, möjligen, men de åldras också och de har också utvecklats mycket.

Örjan: Att bästa däcken ska sitta bak vet jag, men om det är en skillnad mellan de två bakdäcken, ska bästa däcket sitta till höger eller vänster?

Linus Pröjtz: Hej Örjan. Om det är stor skillnad i slitage mellan två hjul på samma axel så hade i alla fall jag undersökt så att det inte var något fel på bilen, alternativt stor skillnad i ringtryck mellan de bägge. I vår värld ska däcken vara ungefär lika slitna på samma axel, så om det är väldigt stor skillnad – det lutar åt nya däck.

Jenkis: Hej! Min kompis Morgan Hansson sa till mig att böterna för att köra med vinterdäck under vinterdäcksförbud baseras på antalet dubbar som sitter på däcken. Det vill säga böterna blir högre ju fler dubbar på däcken. Kan detta verkligen stämma?

Ruben Börjesson: Det är fel. 1 200 kronor är böterna om man inte har vinterdäck ”under föreskriven tid när vinterväglag råder”. Om det är alla hjul eller bara några spelar ingen roll. Det finns inget krav på dubbdäck.

Mats: Hej, kör en BMW 5-serie Touring och behöver skaffa nya sommardäck. Vilka RFT-däck rekommenderar ni (dimension 225/50-17 om jag minns rätt)?

Linus Pröjtz: Hej Mats. Behöver du verkligen RFT, eller vill du ha det? Vi rekommenderar aldrig RFT för vi tycker att den praktiska vinsten är för liten och de negativa aspekterna för stora. Däcket är hårdare vilket ger sämre komfort och vi har sett flera problem med riktningsstabilitet. Konstruktionen gör även att de är tyngre, vilket ökar rullmotståndet och bränsleförbrukningen i bilen. Om du verkligen vill ha RFT? Om du varit nöjd med däcken du kört på hittills, kanske ska du satsa på likadana.

Janne: Är det minsta mönsterdjup 1,6 millimeter på mina odubbade vinterdäck om jag sliter ut dem på sommaren.

Ruben Börjesson: Ja. I däckets huvudmönster. Och det är där slitagevarnarna sitter. På sidorna får det vara ännu mera slitet.

John: Jag läser mycket om däck. Nu väljer jag mellan två fabrikat Goodyear EfficientGrip och Dunlop SP Sport. Är det bra val? 225/55 R16 95 W. Vänliga hälsningar John L

Linus Pröjtz: Hej John! Svår fråga att svara på då det finns nio olika Dunlop-däck som heter SP Sport. Men Goodyear har verkligen utmärkt sig på sistone, EfficientGrip Performance är ett riktigt bra däck som vann vårt test – därför kan vi enkelt rekommendera det.

Jonte: Hej, råkade köpa V-däck till min Volvo S60 (140 hk) men enligt registreringsbeviset bör det vara W. Jag vet i efterhand skillnaden – men hur stor roll spelar detta egentligen mellan just V och W? Vid en undanmanöver kanske ja? Men registerar inte Volvo in samtliga motortyper av en modell för att det är billigast så?

Ruben Börjesson: Du ska ha sommardäck som klarar bilens ”konstruktiva maxhastighet”. V däck klarar 240 kilometer i timmen, W 270 km/h, och din bils konstruktiva maxhastighet är lägre. Det spelar alltså ingen roll. Jag har svårt att tänka mig att du skulle känna skillnad i en undanmanöver.

Leif Nyberg: Vad tycker ni om att alla nya bilar ska vara utrustade med ett speciellt övervakningssystem för däcktryck från 1 november? Känns krångligt att det även ska krävas sensorer i däcket för att det ska funka?

Ruben Börjesson: Det är smidigt när det fungerar. Kravet är att det ska finnas på bilen när den är ny, sen när du sätter på vinterhjulen krävs det inte längre. En EU-regel som Transportstyrelsen inte tycker att vi behöver och därför mildrat den så att kostnaden för att hålla det igång inte drabbar oss bilägare.

Dubbelpelle: Om jag väljer mellan några år gamla, lätt slitna ”kvalitetsdäck”, typ Continental eller Nokian, och nya ”budgetdäck”, typ Nankang eller vad de heter, vilket är det bästa valet? Ska jag köra vidare några säsonger till eller byta till nya, men billigare däck?

Linus Pröjtz: Hej Dubbelpelle. Det låter som att du undrar om du ska köra vidare på dina lätt slitna premiumdäck eller ersätta med nya budgetalternativ, så tolkar jag det i alla fall. Och då ska du köra vidare på dina premiumdäck, för i min värld så borde det vara runt 6 millimeter mönsterdjup kvar i ett lätt slitet däck.

Enok: Hejsan. Kan jag montera ett 245/30-18 däck, om orginaldimension är 225/40-18? Sitter för övrigt på en Audi A3. Tror fälgen är 8,5 tum bred.

Ruben Börjesson: Har däcken plats innanför skärmen och inte tar emot vid full fjädringsrörelse är det tillåtet. Fälgbredden duger bra.

Jenkis: Hur förvarar jag bäst däcken som inte är i bruk för att behålla dem i så bra skick som möjligt?

Ruben Börjesson: Rent, mörkt och svalt. Sitter de på fälg så gärna ett kilo mer luft.

Conny: Hej, jag har en fyhjulsdriven bil, en Subaru, och nu när jag tog fram sommardäcken ser jag att de är olika slitna. Hur kan det ha uppstått, borde inte alla däck slitas lika mycket när bilen driver på alla fyra?

Linus Pröjtz: Hej Conny. Olika slitage kan ävan bero på felaktig hjulinställning eller att du har kört runt med olika ringtryck i däcken.

Mattias: Beställt ny bil, en Seat Leon Cupra 280. Sitter Bridgestone 235/35-19. Vill byta till OZ Racing-fälgar 18-tums med däck i dimension 225/40-18. Villket är premium i denna dimension? Samt kommer jag märka skillnad, någon besparing? Roligare bil kanske?

Linus Pröjtz: Hej Mattias. Vi har mycket positiv erfarenhet av Michelin Pilot Sport-däck då de har visat sig kunna kombinera sportiga egenskaper med hyfsad komfort. När du går ner i bredd så förlorar du lite av väggreppet, men ljudnivån borde bli aningen bättre. Stötkomforten borde inte påverkas i någon nämnvärd riktning.

ULF: Hej! Exempelvis Audi, Mercedes, BMW med flera använder direkt avstämda däck. Exempelvis Audi (Ao) Mercedes (Mo) med flera. Hur viktigt är det att när de fabriksmonterade sommardäcken ska ersättas att däcken ersätts med ett märkesavstämt däck. Exempelvis vad skiljer ett Ao-däck mot ett exakt samma fabrikat, märke, mönster med mera mot ett icke Ao-märkt däck. M.v.h

Ruben Börjesson: Det skiljer. Däcket är anpassat till den bilmodell som det originalmonteras på. Det är normalt sett små skillnader. Alla biltillverkare jobbar tillsammans med däcktillverkarna som originalmonterar till deras bilar, men det är de du nämner som har märkt däcken så vi kan se att det är rätt däck. Det är svårt att få tag i exakt rätt däck på eftermarknaden. Både biltillverkare och däckbranschen anser i allmänhet att det är av så liten vikt att de inte tillhandahåller exakt rätt däck på eftermarknaden.

JonS: Hej! Funderar på att köpa däck. Vill gå ner lite i bredd och upp lite i dimension för att minska rullmotstånd, buller, spårkänslighet och för att öka komforten. Rullomkretsen blir den samma (+1,5 %) men jag blir tvungen att gå ner ett steg i belastningsindex, från 93 till 92. Är det något som kan bli ett problem? Är det dumt att gå ner ett steg?

Linus Pröjtz: Hej JonS. Svårt att säga om just belastningsindex kommer att innebära ett problem då jag inte vet vilken bil som däcken ska sitta på samt vilken max axelbelastning den är godkänd för. Skillnaden mellan 93 och 92 är 20 kg, de får bära 650 respektive 630 kg vardera. Borde inte innebära problem, men undersök vad som gäller för din bil.

AudiQ5: Ska köpa nya sommardäck till en Q5, blivit föreslagen att köpa Yokohama Geolandar G055. Hittar inga tester på detta, hur står det sig i konkurrensen?

Linus Pröjtz: Hej AudiQ5! Sorry, vi går bet där då vi inte har testat däcket i fråga.

Emil: Hej. Jag saknar test av känslighet för ståplattor i era däcktester. Tycker det skiljer mycket mellan olika däck på denna mycket irriterande egenskap. Borde vara ganska enkelt och objektivt med en accelerometer på stolfästet.

Ruben Börjesson: För massor av år sedan var det problem med ståplattor på en del japanska bilar. De stod på en båt till Europa i flera veckar med ”normalt” lufttryck. Numera har de högre lufttryck under transporten och då är problemet borta. Det går nog att mäta som du föreslår. Men vi har inte tyckt att det är ett speciellt stort problem på personbilar. Har du fått ståplattor så kan de gå att få bort genom att köra däcket varmt och sedan fylla på med mycket luft så att det svalnar utan att deformeras.

Audifan: Hej, det är så att jag har Pirelli Pzero 255/35-19-däck som är monterade på mina RS4-fälgar. Min bil är en Audi A4 B8 S-line och det är dags att byta alla däck då de är slitna. Vilka däck skulle ni rekommendera till bilen? Skulle vara skönt och få bort bullret och ojämnheter under körningen. Självklart ska de vara snygga också :)

Linus Pröjtz: Hej Audifan. Svårt fall, inte lätt att få bort bullret och den hårda gången med 255/35 R19. Dessutom landar du med största sannolikhet i ett sportdäck med din dimension. Och då är utbudet enormt i dag. Som jag skrev tidigare så har vi mycket positiv erfarenhet av Michelin Pilot Sport.

TG: Vilken är den minsta dimension på sommardäck jag kan ha till min Mercedes E 200 gas -13? Bilen går som taxi. Med vänlig hälsning, TG

Linus Pröjtz: Hej TG! Minsta dimensionen som Mercedes använde som standard för E-klass 2013 var 205/55 R16 (sedanversionen) och 225/55 R16 (kombiversionen).

Joakim: Hur är det med olika typer av asfalt, påverkar det värdena på EU-etiketten?

Ruben Börjesson: Man har en speciell asfalt när ljud, rullmotstånd och våtgrepp mäts. Den är mycket mer annorlunda än den dubbslitna asfalt vi kör på här i Sverige. Men när det gäller sommardäck så verkar EU-etiketten ge bra och riktig information även för svensk asfalt.

Joakim: När det gäller däckslitage, är det någon skillnad mellan årstiderna? Till exempel vår kontra höst?

Linus Pröjtz: Hej Joakim! Under våren är slitaget betydligt högre då vägytan är grövre efter dubbdäcksanvändning, sandning och så vidare.

Emil: Hej! Jag saknar test av känslighet för ståplattor i era däcktester. Tycker det skiljer mycket mellan olika däck på denna mycket irriterande egenskap. Borde vara ganska enkelt och objektivt med en accelerometer på stolfästet.

Linus Pröjtz: Hej Emil. Ser att Ruben även svarat på din fråga, men vi har inte reflekterat över att problemet är så stort, men får kanske revidera vår uppfattning. Vad tycker ni andra, är ståplattor ett stort problem?

Anders: Hade gärna sett att Hakka Black var med i ert test av sommardäck, men det var det inte. Har ni några kommentarer om det däcket?

Linus Pröjtz: Hej Anders. Vi har inga egentliga kommentarer kring Hakka Black då vi inte har testat det, men Nokian tar kliv framåt hela tiden. På vintersidan är de etablerade i toppen och vi ser att utvecklingsarbetet på sommarsidan ger tydliga resultat. I årets sommardäcktest presterade Hakka Blue på samma nivå som de bästa premiumdäcken. Ja, förutom Goodyear EfficientGrip Performance som var en snäpp bättre.

Marcus: Hur mycket ska man lita på däckföretagens uppgifter om bullernivå, rullmotstånd och våtegenskaper? Dessa kan skilja sig enormt när man jämför vad som sägs i tester.

Ruben Börjesson: Ljudet mäts utanför bilen på speciell asfalt i exakt hastighet. Rullmotstånd i en maskin på rullar och våtegenskaperna på en speciell asfalt med kontrollerad väta. I våra tester lyssnar vi inne i bilen, vi kör och mäter rullmotstånd på svensk asfalt och vi kör på dubbruggad asfalt när vi mäter våtgrepp. Där har du den stora skillnaden.

Ronnie Persson: Jag har Michelin Energy Saver 195/65 R15 på min Volvo V70 2,4 D -06. Dessa däck hade vid bytet nu, 4 millimeter på två däck och 5 millimeter på de två andra däcken. Funderar på om dessa däck håller säsongen ut? Kör totalt cirka 1 700 mil på sommardäck och cirka 800 mil på vinterdäcken per år. Om jag ska köpa nya däck till min bil, vad rekommenderar ni?

Linus Pröjtz: Hej Ronnie Persson. Frågan är mycket intressant, men jag skulle vilja veta hur många säsonger däcken har rullat på bilen. Att montera däcken med 4 millimeter och sedan köra 1 700 mil till är i mastigaste laget, inte minst efter denna vintern då flertalet vägar är riktigt slitna av dubbdäcksrivande. Detta kommer att ge stort däckslitage under första månaden efter bytet. Du måste helt enkelt hålla koll på slitaget och se till att åka med rätt ringtryck hela tiden för att däcken ska slitas rätt. Om du ska byta så är Goodyear EfficientGrip Performance vår rekommendation.

leif: Hej! Jag har en Saab 9-5 NG och undrar om det går bra att köra med BFGoodrich G-grip fram och Michelin Primacy HP bak, är detta bra däck?

Linus Pröjtz: Hej leif! Är däcken nya eller begagnade? Om de är begagnade, är de lika slitna? Svårt fall, återkom med mer info.

Peter Westling: Hej, frugan har en Peugeot 206 Griffe -04 med däckdimension 195/55-15 och jag undrar om man kan variera något på dimensionen?

Ruben Börjesson: Enligt reglboken så är det fritt att sätta på vad du vill bara det har plats innanför skärmarna och inte tar emot vid fulla rattutslag och full fjädringsrörelse. Du får inte gå ner i bärighet. Det finns både 16 och 17 tum som passar. Men då får din fru en bullrigare bil. 185/60-15 finns som passar på fälgarna. Det blir lite smalare och kanske lite högre och därmed tystare.

Saab 95: Hej! Jag har en Saab 9,5 2,0 i normalskick. Är det normalt numera att Michelin-däck bara håller 1 680 mil? Bör inte sådana däck gå att få ersatta på garanti?

Ruben Börjesson: Om du kör normalt så är det inte normalt. Jag tror att dina hjul inte pekar dit de ska. Kolla fram- och bakvagnsinställning.

Johan: Vad gäller angående hjulomkrets på bakaxel/framaxel och fyrhjulsdrift. Är det beroende av system? Vilken differens är acceptabel? Jag har själv bytt däck bak, men behållit de gamla fram på en Kia Sorento -10.

Ruben Börjesson: En Sorento har en koppling som drar bakhjulen. Det innebär att om det är så stor skillnad att kopplingen slirar lite, då riskerar du att skada fyrhjulsdriften. Ditt val låter riskabelt.

Conny: Okej, tack för svar på tidigare fråga! Jag undrar också hur jag ska tänka runt bankörning, eftersom jag är lite intresserad av det. Ska jag köpa en till uppsättning hjul till bilen eller håller standarddäcken för det?

Linus Pröjtz: Hej igen Conny. Förutom att se till att bilen är i bra kondition och att du själv även är det, så är rätt däck den absolut mest prisvärda trimningen du kan satsa på. Om du ska köra track days så skulle jag satsa på en omgång så kallade R-däck, gatgodkända racingdäck. De är allt som oftast värdelösa i vått, men ger dig en helt annan bil med mycket mer grepp på torrt. Kul!

Rasmus Gillingsjö: Jag värdesätter komfort och ljudnivå, i dag har jag 225/35-19 fram och 255/30-19 bak. Om jag skulle välja 225/40-19 fram och 255/35-19 bak, skulle jag då få bättre komfort? Finns det några uppenbara nackdelar, förutom ändringen i hastighetsmätaren?

Ruben Börjesson: Har det plats? Annars ser inte jag någon nackdel. Lite högre däck borde ge lite lägre ljudnivå och bättre komfort, men det är små marginaler vi talar om.

Nico Kroik: Vet ni om Continentals ContiSilent eller Pirellis motsvarighet kommer komma ut på marknaden och i så fall i mindre dimensioner, typ till en liten Colt? Om inte annat, vilket är det tystaste däcket ni skulle rekommendera?

Linus Pröjtz: Hej Nico Kroik. ContiSilent tillverkas bara i två stora dimensioner, men de säljs även på eftermarknaden. Hur Pirelli ligger till vet jag inte just nu, men jag ser inte att denna teknik kommer till små dimensioner då ljudproblemet inte är lika stort där. I vårt senaste sommardäcktest så var Continental ContiPremiumContact 5 och Michelin Energy Saver de två mest komfortabla däcken.

Andreas: Hej, min däckfirma rekommenderar märket Regal till äldre bilar, säg 2000 och bakåt. Vad är er erfarenhet av detta märke. Anledningen var att mindre dimensioner, 14 tum och neråt, inte uppdateras av premiumtillverkarna som primärt satsar (det vill säga uppdaterar) på 14 och uppåt. Kommentarer på detta? //A

Linus Pröjtz: Hej Andreas! Vi har ingen erfarenhet av märket Regal. Men jag håller inte med om att utvecklingen står stilla bland de mindre dimensionerna, det finns fortfarande många färska däckmodeller på marknaden som börjar från 13 tum.

I mars 2014 har gasbilsägare i Sverige fått ett brev från Transportstyrelsen. ”Du är ägare till en bil med en för gammal gastank… du kan antingen byta ut gastanken eller ta bort gasdriften… Om ingen av åtgärderna utförs kommer du att få ett föreläggande och fordonet riskerar i förlängningen att få körförbud.”
I klartext: Gastanken måste bytas ut eller plomberas, annars väntar skroten.
– På Volvo-verkstaden sade man att Volvo inte säljer några nya tankar. De menade att eftersom bilen är över tio år gammal är det inte så mycket att göra, förklarar en ytterst besviken Anders Pähn.

Det var inte vad Anders Pähn planerade när han köpte sin gasbil sommaren 2012, då med 11 800 mil på mätaren.
– Jag kör bara 500 mil per år och tänkte ha den här bilen i tio år. Därför har jag skött den väl. Men eftersom Volvo inte säljer några tankar har bilen tappat nästan hela värdet. Det känns som om jag har slängt 50 000 kronor i sjön på grund av Volvos ovilja att sälja reservdelar, säger Anders Pähn.

Bakgrunden till kravet är att Volvo V70 Bi-Fuel har tankar av komposit som enligt tillverkaren håller 15 år. Anders Pähns gastank, som är tillverkad 1998, får enligt märkningen inte användas efter augusti 2013.
På Volvo bekräftar man att biltillverkaren inte säljer gastankar som reservdelar.
– Den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden är att tanken pluggas igen så att det blir omöjligt att fylla på gas, men tanken blir kvar i bilen. Bensintanken i dessa bilar är av ordinarie storlek, så inga räckviddsproblem uppstår. Bilägaren måste dock registrera om bilen till bensinbil. Det tar en dryg timme för verkstaden att göra jobbet. Vad notan landar på kommer att variera beroende på verkstädernas timdebitering, förklarar Annika Bjerstaf, presschef på Volvo.

Konverterade till bensindrift blir gasbilarna som vanliga V70 men med mycket sämre lastutrymme. En inte särskilt eftertraktad kombination, och därför lär många gasbilar skrotas. De senare V70-modellerna med gasdrift, tillverkade från 2002, har gastankar med en livslängd på 20 år som också är den enligt lag maximala livslängden.
– Vi arbetar nu för att ge kunderna till dessa bilar en bra och kostnadseffektiv lösning. Man bör då också beakta att dessa bilar är 20 år, vilket är den ungefärliga livslängden för en bil i Sverige, säger Annika Bjerstaf på Volvo.

Den begränsade livslängden är inte bara ett Volvo-problem. Alla gasbilar, oavsett bilmärke, har tankar med en livslängd på 20 år om bilen är av årsmodell 2002 eller nyare.
När gasbilar har uppnått den åldern kommer sådana som enbart går på gas förmodligen att skrotas. För gasbilar som är registrerade som ”bifuel”-bilar finns alternativet att plugga igen gastanken och köra på bensin. Men det lär inte vara ett attraktivt alternativ i de fall bilen har en liten bensintank. Volvo V70 Bi-Fuel har till exempel en bensintank som rymmer 29 liter – hur kul är det? Dessutom väger gastanken mycket och tar plats i lastutrymmet.
En sak är säker – den reglerade livslängden kommer definitivt att påverka andrahandsvärdet på äldre gasbilar.

Volvos lösning innebär att gastanken sitter kvar men proppas igen. Gasdrift är förbjudet.

Sverige är ett av få länder där de styrande hårdsatsat på E85-bränslet och etanolbilar har därför plockat stora marknadsandelar under de senaste 7-8 åren. I dag rullar omkring 200 000 etanolbilar i Sverige och trots att antalet legat mer eller mindre konstant ett bra tag har försäljningen av E85 rasat. Mellan 2012 och 2013 med hela 22 procent. Någon direkt anledning har inte kunnat pekas ut. Att många med etanolbilar kör med bensin i tanken i stället för E85 har varit underförstått, men varför? Ibland har det berott på högt etanolpris i relation till bensinpriset, men på sistone har etanolen varit med gynnsam för plånboken. Ändock har E85-försäljningen sjunkit drastiskt.

Svenska Dagbladet, SvD, har genomfört en enkel undersökning som tydligt pekar ut en anledning som kan ligga till grund för den minskade E85-försäljningen.
Tidningen ringde helt enkelt upp slumpvis valda Volvo-verkstäder runt om i Sverige och utgav sig för att vara en kund med en Volvo V50 Flexifuel från 2011. Till Volvos servicetekniker ställde de frågan ”Ska jag köra på bensin eller etanol för att få en problemfri bil?”.

7 av 10 av Volvos servicetekniker rekommenderade bensin. Bland annat fick de till svar att ”etanol är torrt och aggressivt”, ”jag skulle själv inte köpa en etanolbil” och ”jag skulle bara köra på bensin”.

SvD nöjde sig inte med att ringa runt till Volvo-verkstäder runt om i vårt avlånga land. De gick vidare med sin frågeställning genom att ringa runt till tio Mekonomen-verkstäder som i större utsträckning servar äldre bilar vars garantier löpt ut.
Mekonomens servicetekniker var samstämmiga med Volvos. 7 av 10 Mekonomen-verkstäder rekommenderade att köra med bensin i tanken på en etanolbil. Som svar fick SvD exempelvis ”Ska jag vara ärlig – jag skulle aldrig ha köpt en etanolbil” och ”Bränslepumpar byts normalt mellan 16 000 och 20 000 mil. Men Ford FlexFuel byts efter 4 000 till 6 0000 mil. Och de är jättedyra”.

De servicetekniker och verkstäder (3 av 10) som rekommenderade etanol i en etanolbil är dock inte helt övertygade om etanolens förträfflighet, åtminstone inte alla. Till SvD säger några ”E85-positiva” att man ska alternera mellan bensin och E85 för att inte bränslesystemet ska slagga igen medan andra säger att man ska vara konsekvent och köra på samma bränsle hela tiden.

E85-bränslet har under alla år benämnts som ett aggressivt bränsle som sliter mer på motorn och med sämre smörjeffekt än bensin. Hög inblandning av sulfat har också visat sig sätta igen insprutningssystem och bränslepumpar, något som kunderna många gånger själva har fått byta på egen bekostnad.

Vad säger du? Har E85-bränslet sett sina bästa år? Du som kör en etanolbil, vad har du i tanken? Berätta med en kommentar nedan.

Statistik är ofta rolig, speciellt när det kommer till den typ av statistik som Ford nu samlat på sig efter att ha analyserat över 500 000 nybilsköp av Ford-modeller i 22 europeiska länder det senaste året.

Bensin, diesel eller annat bränsle?
I Fords summering kan vi läsa att Fords kunder i Europa helst väljer bensindrivet. 58 procent valde en bensinbil. 41 procent valde diesel och endast en knapp procent valde ett alternativt bränsle.
I Ryssland är bensindrivet totaldominant. 97 procent av de ryska Ford-kunderna valde en bensinbil. I Turkiet däremot, där är det diesel som går bäst. 64 procent av turkarna valde bil med oljebrännare under huven. Diesel går bra även i Italien och Portugal där 63 respektive 61 procent av kunderna gjorde samma val som många italienare.

Automat eller manuell låda?
Vad tror du är vanligast vid köp av en ny Ford i Europa – manuell låda eller automatlåda? Hugget som stucket kanske? Inte alls, 85 procent av de europeiska kunderna valde att växla manuellt. I Holland och i Irland är de ännu mer förtjusta i att ta hand om växlingarna själv. 96 procent av köparna i respektive land valde manuell växellåda. Grekland och Polen är nästan uppe i samma andel, 95 procent.
Ryssarna kombinerar sina bensinmotorer med automatlåda mer än någon annan europé. Med 48 procent automatlådor är dock manuella lådor i förarsätet, om än knappt.

Kombi, sedan eller halvkombi?
När det kommer till formen på karossen, vad tror du då är populärast? Sedanen kanske? Icke. 50 procent av de europeiska Ford-kunderna valde en femdörrars halvkombi medan 35 procent valde kombi. Resterande 15 procent valde en fyrdörrars sedan.
Det land där kombibilarna går bäst är vårt grannland Danmark. 86 procent av alla sålda Ford-bilar där var en kombi. Därefter följde Nederländerna med 79 procent och Tyskland med 78 procent. Sverige var alltså inte i topp, det kanske är dags att vi slutar kalla oss ”kombilandet”?
Femdörrars halvkombi gick bäst i Grekland där 95 procent av kunderna valde den karossformen. I Spanien och Storbritannien var halvkombiandelen också märkbart höga med 87 respektive 83 procent.

Vilka färger är populärast?
Svarta bilar var tidigare populärast i Europa, men under 2013 vände det och vitt seglade upp i topp med 23 procent av alla sålda Ford-bilar. Svart var strax efter med 20 procent och grått nådde upp till 17 procent medan silver landade på 14 procent.
Turkarna är de som helst väljer vitt. 55 procent av Ford-köparna i Turkiet valde en vit bil vilket lär bero på väderförhållandena med höga temperaturer och mycket sol.
Engelsmännen gillar röda bilar mest i Europa, rumänerna blått och norrmännen brunt. Ingen av färgerna var dock i topp i respektive land.

Soltaklucka vanligast runt Medelhavet, eller?
I vilket land tror du soltaklucka är populärast när man köper sin nya Ford? Italien? Grekland? Kanske Spanien? Nej, du är helt ute och cyklar. I Norge är det vanligast med soltaklucka. 15 procent av norrmännen gör det tillvalet. Därefter kommer Frankrike med elva procent och Tyskland med tio procent.
Minst populärt med taklucka är det faktiskt i tidigare nämnda länder. Grekerna är minst benägna att välja soltaklucka, två procent. Inte mycket mer soltakluckevänliga är de i Italien och Spanien. Tre respektive fem procent.

Klimatanläggning
Klimatanläggning finns det mer eller mindre i varje bil i dag, men vem väljer manuell och vem väljer automatisk klimatanläggning.
80 procent av norrmännen väljer automatisk vilket de är bäst på i Europa. Därefter följer Belgien och Nederländerna med 77 respektive 71 procent.
Manuell klimatanläggning går bäst i Turkiet, 96 procent, och Spanien, 92 procent. Kanske det är en kostnadsfråga vilket man väljer?

Rumpvärmare
Stolsvärme är gott att ha på vintrarna. Men i länder med korta och inte speciellt kalla vintrar överlag är det dålig ställt med stolsvärme. En procent av turkarna vill ha varmt om rumpan, medan två procent av grekerna och tre procent av spanjorerna också gärna tinar upp stelfrusna skinkor.
I topp ligger – inte helt oväntat – Sverige, Norge och Finland. Vi och våra grannar väljer i 99 procent av fallet stolsvärme, åtminstone när vi köper Ford.

Röka i bilen
Cigarettändare finns som tillval hos Ford i deras rökpaket. Är det danskarna som helst röker i sina bilar? Nej, inte enligt denna statistik eftersom det är Grekland där cigarettändarna väljs flest gånger, i hela 73 procent av bilarna. I Spanien och Rumänien, som är tvåa och trea på listan, är siffrorna 53 respektive 35 procent.

Teknik för ökad säkerhet
Nya bilar har allt ofta parkeringsassistans inbyggt, åtminstone som tillval. Så även hos Ford. Mest benägna att få hjälp med parkeringen är tyskarna och schweizarna där 63 procent av Ford-bilarna har parkeringsassistans. Portugal och Österrike är två andra länder där parkeringshjälp är populärt.
I Tyskland väljer man också i hög utsträckning, i 74 procent av köpen, Active City Stop som kan bromsa bilen och undvika kollisioner vid låga hastigheter. Därefter kommer Belgien och Schweiz men det är inte i närheten av Tysklands andel – 36 respektive 34 procent.

Tittar vi på var Fords säkerhetspaket, som innehåller bland annat döda vinkeln-varnare, vingelvarnare med automatisk tillbakastyrning för att inte lämna filen, är vanligast ser vi att det återigen är Norge som är i topp med 26 procent av bilarna. Därefter följer Schweiz, Nederländerna och Tyskland med 20, 19 respektive 14 procent.

Sist men inte minst, vilket land väljer farthållare oftare än andra länder? I Nederländerna är det vanligast att låta bilen hålla hastigheten åt en. 85 procent av nederländerna väljer farthållare. Finland är god tvåa och Norge trea. 78 respektive 74 procent.

På pumparna står det inte längre bara ”diesel” och ”bensin”. Hos Preem köper jag ”ACP Evolution Diesel”, hos Statoil tankar jag ”Miles diesel” och ”Miles bensin”. Båda innehåller additiv som uppges göra bilen snålare. Statoil har i sin bensin medel som minskar friktionen, och i dieselbränslet har både Statoil och Preem medel som har en rengörande effekt. I reklamen talar bränslebolagen om upp till två procent lägre förbrukning.
För att få en bild av effekten har Teknikens Värld kört två testbilar på ”rullande landsväg” och mätt upp bränsleförbrukningen. Om man får tro testresultaten verkar det onekligen som om additiven har en viss effekt.
Dieselbilen vi kör är en Citroën C6 V6 diesel som har gått 13 400 mil, och det är med dieselbilen vi ser störst resultatskillnader i provet på rullande landsväg. Med dieselbränslet med additiv från Preem går testbilen flera centiliter snålare i vårt prov. Det ska dock understrykas att skillnaderna är väldigt små och ska tolkas försiktigt.

Vad är det då i bränslet som gör bilen snålare? Vi frågar Eva Johansson, produktspecialist på Preem.
– Problemet vid all förbränning är att det bildas beläggningar i injektorerna som påverkar spraybilden. Det gör att motorn tappar effekt och släpper ut mer avgaser. ACP-additivet har en rengörande effekt vilket gör att motorn hålls renare, det blir mindre beläggningar på injektorerna, förklarar Eva Johansson.
ACP Evolution Diesel är också miljövänligt.
– Vi tillverkar den delvis av tallolja som gör att utsläppen av fossil koldioxid i slutprodukten minskar med 31 procent jämfört med konventionell diesel, säger Eva Johansson.
Tidigare har det varit svårt att köra med biobränslen, eftersom syreinnehållet ger andra förbränningsegenskaper.
– Genom en hydreringsprocess tar vi bort syret och får en råvara som bara innehåller kolväten. Den är ur kemisk synvinkel identisk med vanlig diesel, säger Eva Johansson.
Precis som med andra dieselbränslen tillsätts i efterhand sju procent RME, rapsmetylester, ett annat biobränsle.

Statoil är det andra bränslebolaget som tillsätter additiv i sina bränslen för en rengörande effekt. Det handlar inte bara om att hålla nyare motorer i bra trim. Additiven fungerar också bra i gamla motorer. Additiven tar bort gamla beläggningar i injektorerna och enligt Preem och Statoil blir resultaten bättre över tid ju mer man kör med additivbränslet.
Statoil har förutom rengörande additiv i deras produkt ”Miles diesel” även ett friktionsnedsättande additiv i ”Miles bensin”. Bolaget utlovar en förbrukningsminskning med hela 2,7 procent.
– Förbrukningsminskningen beror på att vi blandar i nya additiv som minskar friktionen i motorn. Det har stor betydelse, 40 procent av motorns friktion sitter i kolvbanan. Additivet blandas även in i motoroljan och reducerar friktionen i motorns rörliga delar, säger Mikael Mörnsjö, produktspecialist på Statoil.
Även bensinadditivet uppges göra bilen snålare över tid genom att friktionsnedsättningen ökar ju längre tid man använder bränslet.

De exklusiva bränslena kräver särskilda distributionskanaler och är därför svårare att hantera över landet. För standardkvaliteterna finns bränsledepåer över landet som hanteras av olika bränslebolag, och därför är det normalt ingen skillnad mellan bränslebolagens standardkvaliteter.

Sammanfattning
Preem ACP Evolution Diesel verkar onekligen ge effekt, men hur mycket som beror på bränslet är svårt att säga eftersom skillnaderna är väldigt små.
Vi körde testbilarna i Teknikens Världs Sverigecykel, en testcykel som är något tuffare än EU-körcykeln och därmed mer realistisk. Testkörningarna gjordes med en varmkörd bil och direkt efter varandra för att motor och transmission skulle arbeta efter samma förutsättningar. Under själva testkörningen används testbränslet som tas från ett speciellt kärl. Kärlet vägs före och efter och vi kan därför se med ett grams noggrannhet hur mycket bränsle som har gått åt. För att kunna se den ackumulerade effekten av ett visst bränsle krävs dock flera hundra mils körning med bränslet, vilket inte har gjorts i detta test.

Bilen, en Hyundai i30 1,6 CRDI Kombi extrautrustad med 17-tumshjul med Hankook Ventus Prime 2-sommardäck i dimension 225/45 R17 och automatlåda, närmar sig älgtestbanan. När bilen går in i banan så svänger den först vänster, precis som väntat. Men sedan händer det oförklarliga.
I stället för att fullfölja undanmanövern genom att svänga höger tillbaka till rätt körfält så fortsätter Hyundai i30 Kombi ut ur banan till vänster. Om detta hade varit ute på vägen hade bilen hamnat i diket – efter att ha korsat mötande körfält. Filmen nedan visar beteendet.
Bakom ratten är upplevelsen både extremt överraskande och skräckinjagande. Det som händer är kort och gott att servomotorn till styrningen plötsligt stänger av sig själv, när man som mest behöver den. Mitt i undanmanövern.
Resultatet märks direkt, för styrningen går från att vara relativt lätt att hantera till att vara hur tung som helst. Testa att styra din nya bil med motorn avstängd så får du en bra bild av vad som händer.

Nästa resultat är att det inte går att hålla bilen inom banan, trots att hastigheten är låga 68 km/h. Faktum är att det mitt i undanmanövern knappt går att svänga alls, för så tungt blir det. Dessutom slås ratten ur händerna på föraren. Styrningen förblir avstängd tills vi stannar bilen, stänger av motorn och startar den igen. Då släcks den röda rattformade varningslampan på instrumentpanelen och styrningen fungerar åter som den ska – men då är det för sent.
Hyundai i30 Kombi uppvisar ett fullständigt livsfarligt beteende. Under våra körningar så upprepar sig detta beteende vid inte mindre än fyra tillfällen. När styrningen fungerar som den ska genom älgtestbanan är bilen extremt sladdbenägen, vilket gör Hyundai i30 till en av de värsta bilarna vi någonsin har kört. När vi kör om testet ett par veckor senare med en annan Hyundai i30 1,6 CRDI Kombi, fast utrustad med 205/55 R16-däck (Hankook Ventus Prime 2) och manuell låda, så fungerar styrningen som den ska. Bilen är fortfarande extremt sladdbenägen, men några styrproblem står inte att finna.
Exakt varför vet vi inte, men en sak är säker – du vill inte sitta i bilen där styrningen strejkar när du ska väja för älgen. Hur många bilar som har de här problemen med styrningen vet vi inte, men att detta överhuvudtaget händer i en bil är allvarligt nog och måste undersökas vidare av Hyundai.

Läs mer om testresultaten i vårt stora test där 24 kombibilar ingår. Testet finner du i Teknikens Värld nummer 12/2014 som finns ute i butik nu, eller för beställning online.

Detta händer – steg för steg
1. Ingångshastighet 68 km/h. Vi mäter hastigheten med en GPS-baserad testutrustning som heter VBOX och vi mäter på tiondelen när. Jämn fart gäller när vi åker in i älg testet.
2. Tvär gir åt vänster. Vi svänger så snabbt det går åt vänster för att undvika älgen vilket Hyundai i30 klarar utan problem. Belastningen är hög, men den kommer att bli högre i nästa moment.
3. Nu försvinner styrservoverkan. När vi ska gira höger för att tillslut komma tillbaka till rätt körfält så slutar styrservon att fungera och styrningen blir extremt tung att manövrera. Extremt farligt.

Olika tillverkningsdatum
Enligt regbevisen så är vår testade bil tillverkad i mars 2014. Den andra bilen vi körde var tillverkad i februari 2013. Om detta innebär skillnader i specifikation på bilarna vet vi inte i dagsläget. Styrningen är inställbar i tre lägen och bägge bilarna testades med normalläget inställt.

Reaktionerna efter att vi publicerade testresultatet för Hyundai i30, där styrservon stänger av sig mitt inne i älgtestet, har inte låtit vänta på sig. Därför tror vi att det finns fler fall där ute ibland ägarskaran. Om du har varit med om något liknande, eller haft andra styrrelaterade bekymmer med din Hyundai i30, eller Kia Cee’d – tveka inte.
Hör av dig till: linus.projtz@teknikensvarld.se

KVD Bilpriser har undersökt hur många svenskar som kan tänka sig att åka på bilsemester i sommar. Nära hälften av de tillfrågade, 48 procent, svarade ja på den frågan. Med andra ord kommer vi förmodligen att se många semesterbilar runt om på det svenska vägnätet de närmaste månaderna.

Står du där utan bil och undrar vilken du ska köpa för att ha över sommaren utan att göra en allt för stor ekonomisk förlust? Då ska du ta nedanstående listor till din hjälp. KVD och Bilpriser.se har sammanställt fem olika listor över de bilar som tappar minst i värde över en tremånadersperiod. Bilarna är indelade i olika kategorier, dels efter inköpspris och dels efter storlek på själva bilen.
Så oavsett om du är ute efter en rymlig kombi att tillryggalägga många mil med eller en cabriolet för att möta soluppgångarna med så finns statistiken vid din sida.

– Vilken bil som passar bäst i sommar är personligt och beroende av både livssituation och smak. För den som exempelvis planerar att bilsemestra med hela familjen kanske vår lista över kombibilar är lite extra intressant att titta närmre på. Värdeminskningen för en familjekombi, om man köper bilen nu inför sommaren och säljer den om tre månader, ligger runt tre procent, vilket är förhållandevis lite, säger Jonas Björkman, chef för värdering och research på Bilpriser.se.

Det ser inte så allvarligt ut vid en första anblick, när man tittar på filmen. Hyundai i30 kör in i älgtestet, girar åt vänster och fortsätter sedan bara rakt ut ur banan åt vänster när styrservoverkan försvinner. Inga höga hjullyft och inga enorma sladdar – resultatet blir bara några överkörda koner och en ond axel på föraren när ratten slår tillbaka.
Vad som hade hänt om samma styrproblem visat sig ute på vägen vill vi inte ens resonera kring, men det hade inte slutat med en ond axel. Därför är det bra att Hyundai Sverige direkt tar sitt ansvar då de, som de själva skriver i sitt svar (se ruta intill), ”ser mycket allvarligt på det som har inträffat”. Vilket är helt rätt, problem med styrningen är synnerligen allvarligt.

Totalt rör det sig enligt Hyundai Sverige om 2 370 i30-bilar tillverkade från oktober 2013 och framåt som berörs av återkallelsen och berörda ägare kommer att kontaktas för åtgärd. Nämnda åtgärd kommer att innebära en uppdatering av en mjukvara i styrservon.

Slutet gott, allting gott. Eller? Under processen kring testerna med Hyundai i30 har vi dels tagit del av läsekretsens erfarenheter och dels sökt över internet efter mer information. Och det vittnas om liknande bekymmer på andra håll. Dessutom har vi även fått vittnesmål om andra styrrelaterade bekymmer med Hyundai i30, och vi hade i vårt stora kombitest även bekymmer med Hyundai i40 genom älgtestet. Inte på samma sätt som med i30, men styrningen blev otroligt tung för ett ögonblick. Som att den elektriska styrservon överbelastades, men sedan började fungera igen.
Återkallelsen gäller för närvarande bara bilar i Sverige, men vi ställer oss frågande till om åtgärden verkligen borde begränsas till en enskild marknad.

Vi kan bli tvungna att återkomma i ärendet senare, men för närvarande har Hyundai i varje fall tagit sitt ansvar.

Short English version

Hyundai has decided to recall 2 370 copies of the i30 manufactured between October 2013 and June 2014 since a power steering failure occurred in Teknikens Värld’s moose test.

At the moment the recall only applies to the Swedish market.

Bilarna saknar ofta nummerskylt vilket försvårar identifikation. Det är ingen slump. Foto: Patrik Lindgren

Bland alla franska, belgiska och tyska bilar på bilmarknaden i Kaunas hittar vi också nyare bilar med svenska registreringsskyltar, bland annat två Volkswagen Passat och en Toyota Prius.

En Passat med 10 000 mil på mätaren? Nej, en taxi som har gått 33 000 mil.

En ganska sliten man runt 30 år håller sig kring de svenska bilarna. Han har sällskap av en kraftig kille, typ arg dörrvakt. De verkar agera som säljare av bilarna och tittar misstänksamt på oss. Vi förklarar att vi är intresserade av en blå, svenskregistrerad Passat som är till salu för 9 950 euro, ca 90 000 kronor. Vem vill inte fynda en ”lågmilare” importerad från ett så förtroendeingivande land som Sverige…?
Han berättar att bilen är i mycket fint skick, aldrig krockad.
– Jag vet, för jag såg när den kom hit. Den har bara gått 100 000 kilometer, säger han.

Men varför säljer man en svenskregistrerad, tre år gammal Volkswagen Passat i Litauen? På en marknad där genomsnittspriset definitivt är lägre än i Sverige? En snabb koll med det svenska bilregistret ger svaret. Det visar sig att bilen senast besiktigades för drygt en månad sedan i Stockholm med mätarställningen 330 000 km, alltså tre gånger längre än vad mätaren visar nu. I Sverige har den ägts av ett taxibolag i tre år innan en viss Maxim Vodoley köpte bilen av taxiföretaget.

På marknaden finns flera gamla taxibilar från Sverige, gasdrivna Passat och Prius.

Vi försöker få tag på Maxim Vodoley som är skriven i Upplands Väsby. Men han saknar telefonnummer och namnet ger heller ingen träff på internet.
Ändå verkar han driva en stor verksamhet. På marknaden finns flera svenskregistrerade bilar. Alla ägs av Maxim Vodoley. Som av en händelse är alla bilar före detta taxibilar med 30 000 mil på mätarna.
Rättare sagt, de hade över 30 000 mil på mätarna innan de genomgick mätarföryngringskuren i Kaunas, Litauen.

För Maxim är det en bra affär. Vi har talat med ett par av taxiåkarna som sålt bilar till Maxim Vodoley och de kunde vittna om både slitage och krockskador. Maxim betalar ungefär 30 000-40 000 kronor styck för bilarna. Det är kontant betalning och inga frågor som gäller.

Ett plåtjobb och ett par nylackerade skärmar kostar högst ett par tusenlappar i Litauen. Lägg till rekonditionering av vägmätaren, sedan får Vodoley ut mer än det dubbla för sina bilar som nu kommit ut som lågmilare.

Förloraren blir den stackare som på en landsväg i Ukraina undrar varför växellådan på hans nya lågmilare gav upp efter bara 11 000 mil. Kanske lovar han sig själv att aldrig mer köpa ”Sverige-import” – sådana bilar kan man ju inte lita på…

Vi tänker alla samma tanke när något på bilen krånglar. ”Vad kostar det?” Tills nu har det krävts telefonsamtal till olika verkstäder och kanske även en viss väntetid på offerter. Det vill Caromba ändra på.
– Vår idé är att sy ihop kostnaden för reservdelar med arbetstiden och verkstädernas timdebitering. Resultatet blir ett fast pris som vi kan presentera på en gång, berättar Staffan Lindewald, vd på Caromba.
Grafiken är enkel och tydlig. Man slår in ett registreringsnummer, sedan väljer man mellan att beställa service eller reparation eller felsökning.
– Den är enkel för att den ska kunna vara lätt att använda i en smartphone, förklarar Patrik Nygård som tillsammans med Andreas Kardell har jobbat med logiken och användbarheten i tjänsten.

När man har angett vad man vill ha bytt eller reparerat svarar programmet med priserna ett antal verkstäder tar. Dessutom ser man vilket betyg gamla kunder sätter på verkstaden och avståndet till verkstaden.

I nästa moment kan du välja om du vill boka in din bil på någon verkstad. Du väljer en ledig tid och bekräftar med dina kontaktuppgifter. På ett ögonblick har du inte bara fått pris, du har även bokat in bilen.
– Folk frågar mer och mer efter priser i dag. Det tar mycket tid att hantera alla frågor och prisofferter. Det vi erbjuder verkstäderna är en helt ny marknadsföringskanal som tar in kunder utan att det tar tid från annat arbete. Särskilt på små verkstäder kommer det att bli mycket uppskattat, säger Staffan Lindewald, som har en bakgrund som chef för Mekonomens egna verkstäder.
I starten finns tusen verkstäder med i nätverket.
– Vi har självklart inte alla jobb prissatta med en gång. Det är en komplex historia att sätta priser på reparationsarbeten. Men de flesta vanliga jobben finns med, säger Staffan Lindewald.
Det verkstaden bidrar med är att sätta ett timpris på sitt arbete. Caromba-systemet sätter en viss timtid på varje arbete eller service och räknar också ut reservdelskostnaden.

– Fördelen är att man jämför äpplen med äpplen och inte med päron. Den som i dag ringer till tre olika verkstäder för att få pris på en 12 000 mil-service får sannolikt pris på tre olika servicepaket med olika innehåll. Genom Caromba får man pris på service från flera olika verkstäder med samma innehåll, förklarar Staffan Lindewald.

Patrik Nygård, Staffan Lindewald och Marcus Thuresson har jobbat med att utveckla Caromba. Målsättningen är att etablera konceptet i Europa.

Reservdelarna köper verkstaden själv in och verkstaden väljer själv leverantör.
Idén är inte ny, men hittills har ingen tagit det så långt som Caromba. Tidigare försök har strandat på att tekniken inte har varit mogen.
– Jag vill påstå att vi ligger längst fram i världen med vår plattform. Jag tror att det är bra timing nu. Caromba är internetlänken mellan kund och verkstad. Och det är på internet folk letar i dag oavsett vad de behöver hjälp med, säger Staffan Lindewald.

Caromba.com hittar du här.

Kan man göra service på sin bil själv eller är det bäst att lämna in den till en verkstad? Vårt enkla svar är: Ja, du kan absolut göra din service själv och nej, du behöver inte lämna in bilen och låta någon annan göra servicen. Ett något mer utvecklande svar är: Olika bilmodeller kräver olika serviceåtgärder av varierande omfattning och kostnad. Till vårt testobjekt, en Volkswagen Passat 1,8T från 2004, erbjuder Volkswagen en grundservice, även kallad LongLifeservice eller en basservice som främst är utformad för bilar av årsmodell 1985–2002. Basservicen består i stort av oljebyte, byte av olje- och luftfilter samt olika så kallade okulära besiktningar. Man tittar alltså på olika delar och avgör om de är trasiga eller inte. Grundservicen är mer omfattande men ändå inte omöjlig att genomföra för en lekman, och det är den som behövs för vår trötta Passat.

Kupéfiltret bör bytas med jämna mellanrum. Vilket som är nytt och vilket som är gammalt kan man nästan räkna ut med förbundna ögon.

Volkswagens specifikation för grundservicen ser oöverstiglig ut. Totalt listas 23 punkter, men i instruktionsboken hittar vi ett mer detaljerat serviceprotokoll som visar hela 31 punkter. Volkswagen i Hammarby Sjöstad vill ha 5 165 kronor för jobbet. Låter nästan billigt för 31 punkter. Men när vi synar protokollet närmare och jämför med beskrivningen av den nyligen genomförda kontrollbesiktningen ser vi att bilprovningen redan har gjort det mesta av det som är listat i serviceprotokollet.

En av punkterna som bockas av vid kontrollbesiktningen men som även verkstaden tar betalt för är strålkastarkontroll. Några andra är besiktning av hjulupphängningar och bromssystem. En servicepunkt heter ”kontroll av skick och spänning av kilrem”. Det låter svårt men eftersom vår bil fick ny kilrem vid 18 000 mil vågar vi anta att den håller än, kontrollen kan alltså vänta. Merparten av servicepunkterna är lätta att själv utföra, en ”okulär besiktning” kräver inga verktyg eller direkta förkunskaper. Oljefilter, luftfilter och kupéfilter byts på en kvart. Även oljebytet går fort och kräver ett minimum av verktyg och arbetsinsats.
De utbytesfilter och motoroljan vi har köpt kostar totalt 1 156 kronor. En kontrollbesiktning hos Opus kostar 350 kronor. För 1 506 kronor och en knapp halvtimmes arbete har vi gjort en grundservice på Passaten, att jämföra med 5 165 kronor för en service på märkesverkstad.

Servicestämpeln då? Vår egen Teknikens Värld-servicestämpel i bilens servicebok är förstås inte vatten värd i jämförelse med en VW-stämpel, men hur stor betydelse har en sådan när bilen är tio år gammal och värd cirka 25 000 kronor? Man ska verkligen tycka om sin bil för att lägga en femtedel av bilens värde på en enda service.

Världens bästa servicestämpel? Givetvis, om du frågar oss. Ytterst tveksamt om du frågar bilhandlaren.

Bilstölderna ökar igen i Sverige. Tillvägagångssätten för att komma åt din bil eller vad som finns i den är många. Störningssändare för att blockera din larmnyckels signaler och komma över din bils nycklar på ett eller annat sätt är ett par metoder som är vanliga i dag.

Äger du en äldre bil utan larm (nya bilar som säljs i dag har inte heller alltid larm som standard) kan du lätt få oönskat besök i den. Har din bil ingen immobiliser blir du lika lätt av med den. Det tar bara några sekunder för tjuven att komma åt det den vill ha om den klåfingriga har vad man kallar en låsdyrk.

Som vi ser i filmen är det bara att stoppa in dyrken i låset och/eller tändningslåset och vrida på cylindern för att trycka upp stiften från låscylindern. Det hela går på några sekunder.

Låsdyrkar är dyra att komma över och är tänkta att användas av exempelvis låssmeder, men troligtvis finns det en billig, svart tillverkning och marknad även för den här typen av verktyg.

Har du en äldre bil utan immobiliser, skaffa ett rattlås som fästes med krokar över ratten. Gärna ett där ratt och pedaler kopplas ihop. Det går att dyrka upp även dessa men det får tjuven förmodligen att välja en annan bil, utan rattlås.

This article and video are also available in English

Teknikens Världs älgtest är unikt i biltestarsammanhang. Den akuta och panikartade undanmanövern har blivit standard för flertalet biltillverkare i branschen.
Porsche har länge utmärkt sig med strålande uppträdande och resultat i vårt älgtest. Exempelvis fixar nya 911 (991) Carrera snudd på rekord med sina 81 km/h genom konbanan, fortfarande under total kontroll. För övrigt fixar alla 911-modeller över 80 km/h!

Därför var förväntningarna högt ställda när vi testkörde Macan S Diesel första gången (se test i Teknikens Värld nummer 11/2014). Men resultatet var riktigt dåligt, snudd på katastrof när vi pratar annars så vägsäkra Porsche. De allra flesta konkurrenter i suvklassen briljerar med avsevärt bättre handhavande, kontrollkänsla och säkerhetsnivå.
Jämfört med andra normer när det gäller biltestande så är storleken (bredd och längd) på Teknikens Världs konbana och hastigheten konstant oberoende biltyp. Utomlands justeras måtten när det gäller större eller tyngre bilar, men vi utgår alltid från verkligheten och då kan man inte rubba på exempelvis en landsvägs storlek.

Testet med BMW X4, Porsche Macan och Range Rover Evoque finns i Teknikens Värld nummer 22/2014 som finns i butik från och med 9 oktober.

När vi nu kör om en annan individ, fortfarande Macan S Diesel, är resultat lika dåligt. Saxar ur testförare Linus Pröjtz noter från älgtest med Macan:

”Porsche Macan S Diesel uppträder väldigt märkligt i älgtestet, allra mest för att vänster frambroms låser sig mitt under manövern. Så nog är det märkligt alltid.”

Vid 70 km/h påbörjas älgtestet som vanligt, vi kör in i banan och kastar bilen åt vänster. Därefter girar vi skarpt åt höger för att i förlängningen ta oss tillbaka till rätt körfält så snabbt som möjligt – och det är då det händer.
Vänster frambroms låser sig och resultatet blir att bilen fortsätter rakt fram för ett ögonblick, i stället för att fortsätta svängen åt höger för att komma tillbaka till rätt körfält. Med andra ord blir man kvar onödigt länge i fel körfält, vilket aldrig är att rekommendera i en nödsituation.

Uppträdandet upprepas vid varje repetition av älgtestet och vi har sett samma beteende vid tidigare tester av Porsche Macan. BMW och Range Rover uppträder betydligt mer säkert, både styrning och bromsar jobbar effektivt. Några kursändringar ur spår som hos Macan föreligger aldrig.

De flesta vill ha tillgång till bil, men många anser det vara för dyrt eller har inte behov av en bil ständigt. Därför lanserar nu Audi en helt ny tjänst, kallad Audi unite, där du tillsammans med andra personer leasar en bil för att få ned kostnaderna. Extra roligt är det att Audi har valt Stockholm som första ställe i världen där tjänsten tas i bruk.

Det fungerar som så att du och upp till fyra andra personer (ni måste vara minst tre stycken) tecknar er för att dela bil via Audi unite. Ingen kontantinsats krävs. För en månadskostnad (se prisexempel nedan) har ni tillgång till bilen enligt ett bokningsschema som ni själva bestämmer över via en app i mobiltelefonen.
Varje person i gruppen får en egen nyckel till bilen. Nycklarna är dessutom försedda med så kallade Audi unite beacons, en typ av elektronisk ID-brickor, som registrerar vilken person som nyttjar bilen samt när och hur den brukas. I och med att ID-brickan loggar personernas användande av bilen kan man lätt se om bilen står outnyttjad eller inte samt att uppgifter så som bränsleförbrukning registreras per person.
Sistnämnda är för att kunna fördela kostnaderna när fakturan dimper ner i brevlådan vid varje månadsslut. Bränslekostnaderna läggs till på den månadskostnaden för själva bilen och du betalar endast för den användning du ligger bakom.
Just månadskostnaden kan vara antingen fast eller rörlig. Med fast månadskostnad betalar alla personer inom gruppen som delar en bil samma summa. Med rörlig månadskostnad fördelas kostnaden beroende på hur mycket man använder bilen. Använder en person bilen mer än en annan i gruppen betalar denna person en högre del av kostnaden.

Hyresavtalet med Audi och Audi unite löper över 24 månader. Under denna period får ni lov att köra 4 000 mil, det vill säga 2 000 mil per år. Allt ingår i priset, så som bilskatt, försäkring, service och mycket mer, dock inte bränsle-, trängselskatt- och parkeringsavgifter. Du behöver inte ens tänka på att tvätta bilen. I priset ingår en tvätt varje månad och om du väljer till komfortpaketet får du och din grupp personlig hämtning och lämning av bilen när det är dags för den månatliga exteriöra och interiöra rengöringen. Dessutom hämtas och lämnas bilen även när det är dags för byte av sommar- och vinterdäck samt när det är dags för service.
I priset ingår också var sitt bensinkort på Statoil som faktureras enligt tidigare nämnda modell.

Audi unite har redan testats som ett pilotprojekt under ett års tid i Stockholm. Testet föll väl ut och nu är det alltså skarpt läge som gäller. Fortsätter det att falla väl ut är andra städer aktuella för Audi unite – exempelvis Göteborg och Malmö.

Här följer några prisexempel på vad det kostar att leasa tillsammans med vänner och bekanta hos Audi unite. Fler exempel hittar du på deras hemsida, där du hittar nästan samtliga Audi-modeller, från lilla Audi A1 till stora Q7-modellern. Till och med många av S-modellerna finns där, likaså värstingen Audi R8 V10, men tyvärr inte RS6 Avant. Gemensamt för alla leasingbara modeller är att de är rikligt utrustade. Har man inte behov av bil jämt och ständigt och kan tänka dig att dela den och kostnaden med andra är detta nya hyressätt billigare än privatleasing och andra hyresvarianter som ofta innebär stora kontantinsatser och höga månadsavgifter.

Samtliga priser hittas på audiunite.com.

Höst innebär att många byter in sina några år gamla bilar, främst tjänstebilar, mot nya vilket innebär att en stor andel tre år gamla bilar kommer ut på begagnatmarknaden. Detta fenomen äger rum varje höst när en ny årsmodell introduceras. Nu är det årsmodell 2015 som är i ropet och därmed är det många begagnade bilar av årsmodell 2012 som kommer att läggas ut på Blocket och andra säljplatser.

– Framförallt beror detta på att företagsbilars leasingavtal ofta löper över en treårsperiod. Därför kommer vi att se en kraftig ökning av 2012 års bilmodeller på begagnatmarknaden under de närmsta elva till tolv månaderna, säger Jonas Björkman som är vd på KVD Bilpriser.

KVD Bilpriser har undersökt vad för bilar av årsmodell 2012 som är på väg ut på begagnatmarknaden och listat dessa utifrån kaross, bränsle och popularitet. Alla listor är rangordnade efter antal exemplar som såldes av respektive modell av årsmodell 2012.

Vad gäller drivmedel ser vi i översta listan nedan att det är dieselbilarna som kommer att dominera begagnatmarknaden. 2012 såldes väldigt många bilar som går på diesel, nästan tre gånger fler än de som går på bensin.

Att bilverkstäder inte alltid kör med rent mjöl i påsen är inget nytt. Många gånger har det konstaterats att det finns verkstäder som tar betalt för service de inte genomfört och föreslår service och reparation på saker som inte behöver åtgärdas.

I kväll på TV4 får vi än en gång ta del av när en rad olika bilverkstäder, även auktoriserade märkesverkstäder, tas på bar gärning med fusk och lurendrejeri som blåser kunderna på pengar.

Det är Motormännens Riksförbund och Kalla Fakta som tillsammans har skickat ut begagnade bilar till åtta olika verkstäder i Stockholmsområdet. Bilarna är riggade med diverse fel som ska åtgärdas inom ramarna för de servicepaket som erbjuds och avtalats. De riggade felen är enkla fel, så som batteri som sitter löst och för låg bromsvätskenivå.

Ofattbara sju av de åtta kontrollerade verkstäderna lyckades inte ställa allt till rätta vid servicen, vissa av dem till och med hittade på egna fel som ansågs kräva åtgärd, på fel som inte fanns.
Exempelvis missade Upplands Motor att hitta ett så pass enkelt fel som en trasig damask i framvagnen, något som syns tydligt vid en okulärbesiktning. Däremot så hittade Upplands Motor ett fel på bromsarna bak som skulle kosta 6 300 kronor att åtgärda genom att byta ut bromsarna helt och hållet. Grejen är den att det inte var något fel på bromsarna, endast en smörjning hade räckt som åtgärd – för en bråkdel av nämnda summa.

Ett annat exempel är AD Bilverkstad som på en begagnad Audi A4 påstod att främre bromsbeläggen var så slitna att de behövde bytas ut till en kostnad av 3 460 kronor. Detta trots att bromsarna enligt Motormännens Riksförbund var felfria.
Dessutom så missade AD Bilverkstad att åtgärda den låga nivån av bromsvätska samt det felaktiga lufttrycket i ett av däcken.

Endast en verkstad av de åtta som kontrollerades klarade sig prickfritt. Det var Solna Bilteknik, en firma som tidigare fått mycket tid i rampljuset hos Teknikens Värld i samband med vårt numera berömda reportage ”Kamremskampen”.
Där frågade vi oss hur stora märkesverkstaden Bilia kunde ta 13 700 kronor för ett kamremsbyte när lilla allbilsverkstaden Solna Bilteknik gjorde samma jobb för under halva priset. Kamremskampen i sin helhet kan du ta del av här.

Klockan 21.30 i TV4 är det Kalla Fakta och där får vi se hela reportaget med Motormännens Riksförbunds granskning av verkstäderna. I klippet nedan får vi se ett smakprov från kvällens program.

OBS! Notera att nämnda Kalla Fakta-avsnitt sändes på TV tisdagen den 21 oktober.

This article is also available in English

Hos en fyrhjulsdriven högbyggd suv är framkomlighet A och O. Det ingår ofta som ett av huvudskälen till att köpa en suv. I nya numret av Teknikens Världs (nummer 23/2014) testar vi de 20 mest populära 4×4-suvarna i mellanklassen. Ett gediget arbete som pågår under ett par veckors tid. Vi mäter, väger och kör bilarna under liknande förhållanden för att reda ut vilken suv som är den bästa. Vid höjdpunkten, själva testresan som pågår under några intensiva dagar, består testlaget denna gång av totalt 24 personer som utför sitt gemensamma analysarbete. Repeterbarhet är en förutsättning för att kunna jämföra resultat. Granskande och rättvisa testmetoder är en ständigt pågående process för oss. Att finna testmetoder som ”klär av” en bils specifika egenskaper är viktigt för oss och högst relevant för testlaget som utför dryga hundra unika biltester per år. Lägg därtill minst dubbelt så många bilar som passerar förbi i diverse prov- och duellkörningar.
För att mäta framkomligheten och därmed bedöma fyrhjulsdriften simulerar vi scenariot där extremhalka uppkommer – så kallad ”svartis” – under fram- respektive bakaxel, par- eller korsvis dessa, med hjälp av lågfriktionsrullar. Metallramar med kullagerupphängda stålrullar ger samma effekt som den mest förhatliga svartis. Testmetoden efterliknar verkligheten väl samtidigt som det ger testlaget möjligheten att vara oberoende av yttre omständigheter som väder och vind. Vår testmetod med lågfriktionsrullarna har faktiskt (liksom vårt älgtest) anammats av vissa biltillverkare (bland andra Subaru, reds anm). Metoden är mycket verklighetstrogen och vid testet förra året godtog Honda den.

Vårt stora SUV-test där Honda CR-V visar upp undermålig fyrhjulsdrift hittar du i nya numret, ute i butik nu eller beställ online.

Alla de 20 testade suvarna kördes i samma slänt, på samma testrullar, under samma väderförhållanden. Till och med testförare Börjesson var den samme. Alla testbilar förutom Honda CR-V 2,2 i-DTEC fixar första delmomentet där framhjulen står på ”svartishalka”. I stället för att på rätt sätt fördela kraften bakåt till hjulparet med grepp fortsätter framhjulen på Honda CR-V spinna fritt utan att bilen rullar framåt överhuvudtaget. Fyrhjulsdrivningssystemet verkar enligt testlaget ”hamna i koma”, bakhjulen står helt stilla utan tillstymmelse till kraftrörelse i rätt riktning. Efter 15-20 sekunder glider CR-V i stället av lågfriktionsrullarna. I verkligheten i värsta fall ner i diket för att sedan bli ordentligt fast. Då kanske bärgningsassistans är enda hjälpen ut ur situationen.

Bilens registreringsbevis. Klicka för större.

För att kontrollera beteendet ytterligare gör vi om testet ännu en gång i vårt redaktionsgarage. Som referensbil väljs Ford Kuga 2,0 TDCI AWD. Återigen blir Honda CR-V kvar stillastående ända tills den glider av rullarna snett bakåt. Ford Kuga reagerar som en vettigt konstruerad fyrhjulsdriven bil ska göra – fördelar kraften ögonblickligen till de hjul som har fäste och bilen fortsätter sin färd framåt/uppåt.
Teknikens Världs testlag har länge haft Honda CR-V som testvinnare och favorit, men när senaste modellen lanserades för knappt två år sedan märkte vi raskt att det var fel på AWD-drivlinan. När Honda-framhjulen hamnade på halt underlag överfördes ingen kraft till bakaxeln. Honda Sverige var snabba på att lyssna av och med att åtgärda. Den officiella förklaringen till den ovanliga segheten i systemet var att Hondas tekniker premierade låg bränsleförbrukning och att kopplingarna lätt brändes vid alltför mycket kraftpådrag. Alla sålda bilar i Sverige uppdaterades enligt den svenska generalimportören med ny mjukvara som tillät snabbare/hårdare ingrepp i kraftfördelningen till bakaxeln, nu helt utan risk för överhettning. När vi testade CR-V på nytt (läs Teknikens Värld nummer 9/2013) var reaktionerna hos fyrhjulsdrivningssystemet blixtsnabba och vi trodde därmed att Honda löst problemet på rätt sätt.
Att Teknikens Värld nu upptäcker liknande felaktigheter under exakt samma testförfarande hos Hondas AWD-system utan att åtgärder anses nödvändiga är inget annat än högst graverande. Och reklamord som ”bäst säljande suv” håller helt enkelt inte. Kör inte de ansvariga hos Honda Sverige överhuvudtaget bil under de fyra vintermånaderna i avlånga landet Sverige?

Mitt tips är att om du ändå är sugen på den i övrigt smarta Honda CR-V att inte kryssa för tillvalet fyrhjulsdrivning. Det är nämligen som att kasta pengarna i sjön.

Brittiska garantispecialistföretaget Warranty Direct kommer då och då med intressanta listor över bilarna med högst och lägst tillförlitlighet. Denna gång har de inte presenterat någon renodlad lista, i stället visar de upp mardrömsbilen, en bil som har fler fel än någon annan.

Warranty Direct har ett ”tillförlitlighetsindex” där de mäter hur pålitliga bilar är inom sju olika bildelskategorier. Genom att ta de minst tillförlitliga bilarna inom respektive kategori har de fått ihop mardrömsbilen som de ser som ”Frankensteins monster inom opålitliga bildelar”. Bilen är fem gånger mer opålitlig än genomsnittsbilen i deras index.

Bilen, som vi ser på bilden ovan, består av följande bilar som alltså är de minst tillförlitliga inom respektive kategori:

BilmodellKategoriModellårBMW M5Motor(04-11)Audi RS6Axlar och hjulupphängning(02-11)Jeep Grand CherokeeVäxellåda(06-)Mercedes R-klassElsystem(04-)Fiat MultiplaBromssystem(99-05)Seat AlhambraLuftkonditionering(96-)Chrysler 300CStyrsystem(05-)

Med bilen gjord av ovanstående bildelar är det verkstaden som gäller stup i kvarten. Några billigare reparationer rör det sig inte heller om.
Warranty Direct skriver att nästan två femtedelar av alla Audi RS6 måste besöka verkstaden varje år för reparationer på axlar och hjulupphängningar, mer än någon annan bil. Sämst på elsystem är Mercedes R-klass där var tionde exemplar har problem som kräver åtgärd en gång om året.
Den bil med sämst växellåda är Jeep Grand Cherokee där en av tio bilar måste in på reparation varje år.
BMW M5 är bilen med flest motorproblem, nästan 25 procent av den tyska prestandasedanen måste in på verkstad årligen. Samma andel gäller hos Fiat Multipla när det kommer till undermåliga bromssystem som måste åtgärdas.
Sämst styrsystem finns hos Chrysler 300C där var tionde exemplar måste in till verkstad en gång om året. Minst pålitligt luftkonditioneringssystem har Seat Alhambra, även där är det var tionde bil som måste in för reparation en gång om året.

Warranty Direct har påpassligt nog döpt sin mardrömsbil till Horrific 40RR0R (kan översättas med ”ryslig skräck”) eftersom det är Halloween-tider nu.

Jag tittar på diagrammet med titeln ”Stulna bilar i Sverige”. Du ser det själv här nedan. Kurvan i diagrammet dalar kraftigt, och helt klart har antalet bilstölder minskat. Men det som framför allt minskat kraftigt är stölderna för så kallade ”joyrides”.
Däremot kvarstår problemet med professionella biltjuvar. Det är de gröna staplarna. De visar antalet bilar som är stulna och inte återfunnits. Antalet har legat på en konstant nivå de senaste åtta åren, med knappt 2 000 försvunna bilar per år.

Antalet bilstölder i Sverige 2005-2013 (Källa: Larmtjänst)

Det som försäkringsbolagen länge försökte hävda, att ”moderna bilar med startspärr kan inte stjälas”, stämmer alltså inte. Men bilden av ingenjörsligor från Litauen som kommer hit och dammsuger Djursholm på Porsche och Range Rover med hjälp av ny programvara stämmer heller inte.
– Visst stjäls det bilar med avancerade dataprogram. Men merparten av de stulna bilarna är faktiskt inte manipulerade. Bilarna stjäls med nycklar som tjuvarna har stulit på olika sätt. Det kan gå till så att de tar nycklarna i omklädningsrum, ur handväskor eller vid inbrott. Har de väl fått tag på bilnyckeln kan de lätt ta bilen, köra vidare och komma ut ur landet snabbt. En annan fördel för biltjuvarna är att de slipper reparera och återställa bilen efter stölden. Bilen är klar att avyttra, förklarar Mats Green på Länsförsäkringar Stockholm.

Mats Green på Länsförsäkringar har ett hett tips till dig som vill ha din bil kvar: – Håll reda på bilnyckeln.

Totalt stals 10 092 bilar 2013. Av dessa har 1 885 bilar inte avlysts, det vill säga de har inte påträffats efter stölden. Troligtvis har de körts ut ur landet direkt efter stölden, antingen för egen maskin eller så har de transporterats över gränsen dolda på en täckt lastbil.
Att biltjuvarna har tydliga preferenser märks i statistiken. Av de icke påträffade bilarna leder Volvo statistiken. 296 bilar har försvunnit, mer eller mindre spårlöst. Inte så överraskande när mer än var femte bil i landet är en Volvo. Desto mer förvånande är att nästan lika många BMW försvinner, 248 stycken under 2013. Det innebär att 41 procent av samtliga stulna BMW försvinner för gott.

Porsche och Land Rover är två andra fabrikat som också sticker ut som högriskmärken.
49 procent av alla stulna Porsche försvinner spårlöst, vilket tyder på att vi har att göra med professionella och specialiserade ligor.
Situationen för Land Rover är ännu värre. Totalt stals 62 Land Rover 2013. 45 av dem har fortfarande inte återfunnits.
– Det var Range Rover som var en katastrof förra året. De stals med ny programvara, alltså utan att biltjuvarna stal nycklarna från ägarna. Det gick så långt att vi på Länsförsäkringar kontaktade alla våra försäkringstagare som hade en Range Rover och informerade dem om vad de kunde göra för att skydda sin bil. En kund svarade mig att ”ni ringer 30 minuter för sent, min bil har precis blivit stulen”. Han berättade att han hade filmat förövarna när de stal bilen. Jag vet dock inte vad som hände med ärendet sedan, om polisen kunde få hjälp av filmen, berättar Mats Green.
Vågen av Range Rover-stölder har dock ebbat ut i år.
– Jag tror de kallade in alla bilar och bytte mjukvara i startspärren, förklarar Mats Green.
Hur stor risken är att bli utsatt för stöld uttrycks i termen stöldfrekvens. Leder stort gör Land Rover, och det är då Range Rover modellerna som drar upp stöldfrekvensen.

Gamla tiders bilbrottslighet finns fortfarande kvar, men i mindre omfattning.
– Gammeldags biltjuvar, de som förr sade ”ska vi ta bussen eller en Saab?” finns ännu kvar, men problemen minskar. Startspärrar blev obligatoriska 1998, så bilar som är lättstulna är i dag väldigt gamla. Även inbrotten i bilar har minskat. Förr stals mängder med radioapparater, men i dag är de oftast inbyggda och inte lika lätta att stjäla eller att sälja, förklarar Mats Green.

Navigationssystem och annan infotainmentutrustning kan å andra sidan göra skadekostnaderna väldigt höga när det inträffar stölder.
– Vi har problem med att hela mittpaneler stjäls, framför allt ur tyska bilar. En sådan skada kan kosta 100 000 kronor att ersätta, säger Mats Green.
Överlag oroas Mats Green över tendensen.
– Vi ser att utvecklingen visar att stöldfrekvensen av nyare bilar har börjat öka. När vi bara tittar på bilar nyare än 1998 så var stöldfrekvensen 0,10 procent för fyra år sedan. Förra året var den 0,13 procent.